I finansiell verksamhet utgörs marknadsriskerna huvudsakligen av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. Styrelse fastställer policy som kontrollerar riskerna genom bland annat limiter som begränsar risknivåerna. Det finns inte positioner i handelslager.
Risker hänförliga till utländska valutakurser uppstår på grund av differenser mellan tillgångar respektive skulder i olika valutor. Ränterisker uppstår på grund av differenser mellan räntevillkor avseende tillgångar och skulder.
Ränterisk
Ränterisken har huvudsakligen definierats som en kostnadsrisk, det vill säga risken för att koncernens räntenetto försämras i ett ofördelaktigt ränteläge. Ränterisken uppkommer normalt som ett resultat av att företag har olika löptider eller räntebindningstider på sina tillgångar och skulder. Om tiden för tillgångar avviker från tiden för skulder ökar ränterisken. Ränterisken påverkar företag huvudsakligen som gradvisa förändringar i företagens räntenetto, som därmed kan påverka rörelseresultatet och kapitalrelationer på både kort och lång sikt.
Ränterisk avser känsligheten för förändringar i räntenivå och räntekurvans struktur. Merparten av ränteriskerna är strukturella och uppstår inom in- och utlåning där räntebindningstiderna för tillgångar och skulder inte alltid sammanfaller.
Koncernen strävar efter att ha en god matchning i sin balansräkning avseende fast respektive rörlig ränta och kan relativt snabbt möta räntehöjningar genom ändring av villkoren för nyutlåning. Ränterisken bedöms sammantaget vara begränsad. Detta med hänsyn till att kreditomsättnings-hastigheten är relativt hög, samt att det enligt kreditavtal och gällande konsumentkreditlag-stiftning på flera marknader kan räntejustera inom två månader. Huvuddelen av utlåningen respektive inlåningen har rörlig ränta. För att påverka ränterisken kan även avtal om ränteswappar ingås. Treasuryavdelningen mäter, kontrollerar och hanterar kontinuerligt ränterisken för räntebärande tillgångar och skulder genom olika modeller. Styrelsen har fastställt riskaptiter inom området som verksamheten förhåller sig till.
Vid beräkning av en förändring av marknadsräntan med en (1) procentenhet ökar/minskar räntenettot för kommande 12 månader med 79 MSEK (59), utifrån räntebärande tillgångar och skulder per balansdagen. Vid en (1) procentenhets parallellförskjutning av avkastningskurvan och de framtida kassaflödena diskonterats uppgår ränterisken, samt påverkan på eget kapital, på balansdagen till 118 MSEK (105).
Finansiering via inlåning med rörlig ränta har kontraktuellt och teoretiskt mycket kort räntebindningstid, endast en dag. Beteendet, till skillnad mot det kontraktuella, har historiskt varit betydligt längre än en dag.
Juridiskt sett är ränterisk avseende utlåning begränsad eftersom merparten av räntevillkoren är rörliga. I realiteten är det dock, av marknadsmässiga skäl, inte lika enkelt att kompensera en ränteförändring fullt ut, vilket kan medföra en påverkan på räntenettot beroende på aktivt ställningstagande. Eventuellt höjda kostnadsräntor kan däremot snabbt bemötas genom ändring av villkoren för nyutlåning. Med hänsyn till att kreditomsättningshastigheten är relativt hög bedöms ränterisken sammantaget vara begränsad. Vidare har kredittagarna i segment Payment Solutions möjlighet att växla mellan olika delbetalningsalternativ under kreditens löptid.
Valutarisk
Med valutakursrisk avses risken för att värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, kan variera på grund av framförallt förändringar i valutakurser.
Valutarisk uppstår när värdet på tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknat till svenska kronor, förändras då valutakurser ändras.
Valutaexponering finns huvudsakligen i valutorna SEK, NOK, DKK och EUR. För att minska valutakursrisken strävas det efter att tillgångar och skulder i respektive valuta matchas i den mån det är möjligt samt att intjäning i annan valuta än SEK löpande växlas.
Treasuryavdelningen hanterar de valutaexponeringar som uppstår i verksamheten genom att nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i en och samma valuta reduceras genom användande av valutaderivat. Derivaten regleras via ISDA-avtal och säkerhetsregleras med CSA-avtal.
Transaktioner i de utländska filialerna omräknas till SEK enligt snittkurs under vilken period intäkterna och kostnaderna resultatförts. Valutakursvinster/-förluster som uppkommer vid reglering av sådana transaktioner och vid omräkning av tillgångar respektive skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultatet.